Jag tackar:

Den här utmärkelsen, som jag ikväll har fått av kommunen är jag tack skyldig till flera:
Först och främst vill jag tacka min sambo och min familj, som ger mig all den kärlek jag behöver. Som stöttar och lyssnar när jag beklagar mig och som gläds och lyssnar när jag berättar om goda saker. Sen vill jag tacka arbetslaget. C-laget, som år efter år befolkats med synnerligen goda människor med allehanda fina kvaliteter. De mindre fina kvaliteter som vi alla har, kan vi tillsammans skratta åt, bråka över eller så faller de helt enkelt i glömska eftersom de goda sidorna överväger. Till C-laget kan jag gå och berätta om mina tillkortakommanden, om usla lektioner, om vedermödor och svåra frågor...jag kan gå dit med pedagogiska höjdpunkter i min lärargärning, med roliga anekdoter från lektioner eller bara med allmän redundant information...laget är min vänner och jag har förmånen att få jobba med dem. Vara en av dem.
Jag vill även tacka alla övriga kollegor. En del är riktigt nära vänner och helt oersättliga i min vardag både på skolan och på fritiden. Men de allra flesta är också att betrakta som vänner. Vänner av den kalibern att jag ytterst gärna spenderar många och långa timmar i deras närvaro, som nästan alltid kantas av skratt och positivism. Mina kollegor delar min uppfattning om skolan. Man tycker det är kul att vara där och gillar eleverna.
Nästa att tacka blir vår rektor. Jag kan inte sätta fingret på, vad det specifikt är för framgångsfaktorer hon har...men jag vet att hon lyckats och lyckas...ett till mycket stora delar positivt och utvecklingsbenäget kollegium som tar uppdraget på allvar och vill gör skillnad i elevernas vardag...det är hennes ledarskap att tacka. Hon lyckas på något sätt ge positiva förväntningar på oss, delegera och ge ansvar...samt ge uppmuntran och stöd. Visst ser jag även fläckar hos denna sol, men hon är den stora anledningen till att jag jobbat 15 år på samma ställe. Ett lyckat exempel på en ledare. En person att se upp till.
Slutligen vill jag så tacka alla elever jag har eller någongång har haft. Det är er jag jobbar absolut flest timmar ihop med och många av er har jag haft förmånen att få komma riktigt nära. Relationen med er är oerhört viktig för mig och ni har allihop på något sätt berört mig. Jag räcker inte till för alla lika mycket vilket jag beklagar men min största önskan med min lärargärning är att ni upplevt mig som rättvis och engagerad. Känner ni dessutom att jag tyckt om er och att ni blivit sedda är jag mer än nöjd. Jag vill givetvis ha lärt er något som ni haft och har nytta av i livet efter högstadiet. Alla lärare vill göra skillnad. Jag älskar mitt jobb som lärare och skulle aldrig vilja byta bransch!
Trots att jag ville bli veterinär, pilot, ridande polis, kirurg eller mjölkbonde...innan jag ens funderade på läraryrket!
Detta är gott nog!
...men jag vill ha mer lön!
Tack igen för ljusstakarna! Jag ser fram emot tavlan när jag jobbat 25 år!

Detta är tacktalet jag aldrig kommer att få hålla ikväll...när jag skall till Star och få ljusstakar för att ha jobbat 15 år i kommunen...eftersom man inte gör så på såna här tillställningar...förstås...helt självklart...men jag vill ändå lite Zlatan-aktigt få tacka för mig...till kommunen, som är en bra kommun att bo och jobba i. Så det så! Och jag äger min egen blogg...så ni får bara stå ut med att läsa detta!!

Så pretantiöst och ordentligt det blev idag då...jag lovar sumpa till det lite mer i morrn...
;-)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ett riktigt bra tacktal, jag blir faktiskt lite rörd när jag läser. Jag tycker även att du är värd mer lön!

2008-12-10 @ 21:00:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0