..

Inatt har jag lyssnat till en levande jukebox.
Vadmuskelskadade Anna, ville inte ta taxi hem.
Vinsörplande Erica kom på en bra idé.
Vi drar hem Anna på en pulka.
Omsorgens ordförande visade omsorg och erbjöd en bob. Så hon kunde styra.
Det var bara omsorg om Anna. Inte om den som drog. Det är jobbigare att dra rakt fram, när någon styr åt sidan.
Det borde omsorgens ordförande vetat. För deras parti försöker samarbeta med partier som drar åt sidan. Det är jobbigare.

Vi skulle gå 3 km, det bör ta inte mer än 30 min...med kisspaus.
Det tog 65 minuter...med tre kisspausar...en vänta-på-Lollo-paus (eftersom Lollo tyckte att 3km var pinsamt lite att gå, och därför gick 10km, genom att vingla från ena sidan till den andra...

För att muntra upp alla erbjöd skönsjungande Anna 39 år att vi kunde få önska låtar, för hon var en levande jukebox.
Jag: -Kul, då vill jag höra Coldplays Viva la vida.
Anna: -...hm....går det bra med ulf Lundells Öppna landskap istället?
Jag: -Öh...va...ja...jo...
Anna sjöng den kända melodin med en inte lika känd text.
Anna: -Nura..nura...vad vill ni höra nura?
Lena: -Ta någon med Anna Ternheim...eller förresten ta nån med Stefan Sundström...
Anna:-...hm...går det bra med ulf Lundells Öppna landskap?
Lena:-Men den har vi ju nyss hört...men...ok...
Anna sjöng den kända melodin med en inte lika känd text.
Anna: -Nura..nura...vad vill ni höra nura?
Erica: -Men du kan ju ingen annan än Ulf Lundells Öppna landskap!? Så ta den vet jag...
Anna: -Ja, den tar jag.
Anna sjöng den kända melodin med en inte lika känd text.

Faktiskt en trevlig stund även hemgåendet, bra att vi inte tog taxi...eller hur sambo, som fick dra spektaklet hela vägen :)
VIsst är det charmigt med fulla människor...