..

Vaknade imorse och kände efter - var månne förkylningen borta?
Njaej, inte helt. Snor och elände kvar i näsa och bihålor...
men luftvägarna i övrigt var bra och inget ont i halsen.
Så...på med löparstassen och iväg mot Norberg och årets Engelbrektsstafett.

Jag löpte första sträckan i Avesta fitness lag1, eftersom jag skulle hasta iväg på nyss nämnda bröllop. (Förra inlägget). Vid uppvärmningen kändes det inget vidare. Jag fick ingen fart på benen. Och hade skyhög puls. Tappade modet och blev nervös. Pulsen steg ännu mer. Vilopuls på 117, innan man ens börjat...jag som ligger på strax under 40 annars.
Nåväl, starten gick och jag fick bra rygg på några herra som trampade på. Jag bestämde mig för att ligga där. Glömde kolla klockan och den första km gick på 3.50. Lite för fort för att orka ligga kvar på. Det blir bara mjölksyra. Men bra att jag ändå fått up farten. Km nr 2 var lika lättlöpt som den förra. Lätt utför och asfalt, men sen kom grus och gräs. Lite uppför. Tungt. Tiden blev därefter och den km gick på 4.27. Med endast två km kvar var det bara att rusa för allt vad tygen höll...mjölksyra och flåsandning. Men kom imål på 21.19. Vilket är personbästa i år på 5km.
Hade lovat springa på 22min så detta var kul. Vi växlade som fjärde lag. Inte illa!
Sen tappade vi något med gasellerna Karin och Annica tog upp oss genom fältet och inför sista sträckan var vi fyra igen. Annica fixade oss till tredje plats och vi fick te emot pris på scenen!
Så himla kul!

Firar med några bilder.

Först Avesta fitness lag1
Linda Malta, Karin Vemhäll, jag, Annica och Anna Lindgren


Här är hela damgänget från Avesta fitness, lag 1 och lag 2 i en salig blandning - Halleluja!