Trampa inte på ankorna!

                                     


Tre kvinnor dog samtidigt i en olycka, och kom till himlen.

Vi porten stod St. Per som sade,"Vi har bara en regel här i himlen, TRAMPA INTE PÅ ANKORNA" !


Kvinnorna gick försiktigt, försiktigt, in i himlen, och visst, det var "knökfullt" med ankor överallt. Det verkade nästan omöjligt att inte trampa på någon anka, men de gjorde sitt bästa för att undvika dem.

Men så en dag trampade den första kvinnan på en anka.


Då kom St. Per med den fulaste man som hon någonsin sett, kedjade ihop dem och sade, "Ditt straff är att vara ihopkedjad med denna skapelsens fulaste man i evigheters evighet !"


Nästa dag råkade den andra kvinnan trampa på en anka, då kom St. Per, som inte missar något, med en annan fruktansvärt ful man, kedjade ihop henne med fulingen, samma förklaring som till den första kvinnan, i evighet o.s.v. o.s.v.


Den tredje kvinnan såg allt detta och gick alldeles extra försiktigt, hon ville ju inte tillbringa evigheten med nån så ful man som de andra två. Hon lyckades gå med föriktiga steg bland molnen flera månader,...

MEN SÅ EN DAG,uppenbarade sig St, Per, med sig hade han den stiligaste man som hon någonsin hade sett, lång, mörkt tjockt hår, muskulös, bruna ögon, ja himmelskt snygg alltså.

                                         


St, Per kedjade ihop dem, utan att säga ett ord...

Den överlyckliga kvinnan sade med darrande röst, "Herregud, jag undrar vad har jag gjort för att förtjäna att  få vara ihopkedjad i evighet med dig ?"



Killen svarade:


"Jag har ingen aning om det...

men själv råkade jag trampa på en anka ! !



Nu då, ansträngde jag mig faktiskt för att vara rolig...funkade det?


Kommentarer
Postat av: blombella

jag tyckte det var kul....fast vad gäller humor... är jag lite trist.

2009-03-06 @ 11:42:31
Postat av: Allra käraste kollegan

he he he... det var kul

men jag diggar dig vad du än gör och skriver

kram

2009-03-06 @ 20:50:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0