..

Birk...

Lycka...det gäller att känna igen fenomenet när det drar förbi...att greppa känslan. Hände mig nyss. Världen bästa Birk kramade mig adjö, med sina goa barnarmar om min hals, värsta härligaste leendet och de stora djupblå ögonen tittade rakt in i mina...han bara fortsatte att le och le...och hela välrdens all snö bara smälte.
Jag: Mosters lilla favoritBirk...moster vill ha dig som sin alldeles egna Birk.
Birk:...Mmmm...mosters Birk
Jag...precis...som moster får ta med sig hem...
Birk:...en egen Birk att ta med hem...
Jag:....
.....
.....
....
Sen vinkade vi till varandra så länge vi hade varandra i blickfånget...innan de försvann i bilen.

Men de är fortfarande i Krylbo. Skippar träningen imorgon och ska bara umgås.

Med världens bästa Birk!

Låter rörande fint. Ibland är det bra också att ha en Birk till låns så mycket man vill. Hoppas du har det. Så mycket du bara vill alltså...

Åh, visst är syskonbarn alldeles underbara! Så fint skrivet :) Förstår verkligen precis vad du menar ;) Börjar sakna mina lite nu känner jag, även att jag träffar dem rätt ofta :p

gulligt; det är mysigt att njuta av små barn och även med stora... jag njuter lite extra nu den lilla tid som är kvar hemma med lollo och stina

..........gammal, joorrruuu

Sv: Jo, jag vet att det inte kommer hända särskilt ofta senare i livet så då ska jag definitivt uppskatta det men inte just nu av en yngre kille faktiskt :p Haha, det är komiskt att man kan se ut som något man inte känner sig som :p Fast det måste ju nästan känts som en nedvärdering för dig... :(

För min del brukar det faktiskt hända att jag blir tagen för äldre än vad jag är och så länge det inte är för många års skillnad känns det helt okej ;)



Vilken söting på bilden! ;D