..

Mina vänner OCH ovänner börjar bli rädd för att jag får hjärtinfarkt av alla ilska...vännernas rädsla kommer sig av att de, av någon anledning, vill ha mig kvar...och ovännerna tycker att jag kommer undan för lindrigt...

Lugna er...jag ÄR inte på gränsen till sammanbrott...jag spetsar till allt i bloggen...även om jag faktiskt var lite uppgiven igår kväll. Man har inte så mycket ork kvar, när dagen i skolan är över, till strul...utan att man "brinner av" lite.
Men...det är trevligt och trivsamt i skolan...lugnt som sjutton när det är vanliga lärardagar och jag "bara" behöver ha min lektioner och vara med elever och kollegorna. Så en bra dag är påväg in i halvtid.

Anton skrev f ö att han lämnat ifrån sig vårat ärende till en kunnigare kollega. Jag förstår honom. Han stod ut länge  ändå. Kollegan skulle ringa.
Hopas han gör det.
Hoppas han kan hjälpa oss.
Hoppas vi får bredband, tv och telefoni idag.

Hoppas är gratis och ett bra förhållningssätt. Blir lite positivt över det hela. Ingen idé att ta ut elände i förskott...det är eländigt nog när det händer.

Nu lite matte med min nya sjua. En jättetrevlig grupp!